Det där med att ”komma igång”.

Hur ofta tänker du att du ska komma igång? 

Är man som jag en sedvanlig motionär tror jag att det är en vanlig önskan till sig själv. 
Även om jag har varit aktiv och tränat i stort sett hela mitt liv så har jag liksom de flesta andra haft svackor. I veckor, månader och efter mina graviditeter, till och med år. 

När jag väl är igång förstår jag inte hur jag kunnat vara utan alla må bra känslor jag får av att röra på mig. Men så kommer en svacka och det är så lätt att följa med ner i den. 

Med sköna soffkvällar, snacks. Och bilen som tas överallt. Lägg där till en pandemi där många får erfara hemmakontor. Isolering från fysiska träffar och vissa dagar helt utan att ens ta en nypa luft. 

Den onda cirkeln är därmed ett faktum. 

Trötthet, viktuppgång, ont i kroppen. Dåligt tålamod, humörsvängningar etc. Allt bara fortsätter i en enda röra, och den enda behållning vi söker är snabba belöningar i form av sociala medier, snacks eller så är vi så trötta att vi bara måste få sova lite till. 
Någon som känner igen sig?

Efter mitt första barn var jag efter en jobbig graviditet, förlossning och sedan mycket tid hemma själv, helt slut i både kropp och själ. Jag försökte, men det blev mer kravfyllt och jobbigare än det gav mig lycka. Det tog mig ända fram till 1,5 år efter min andra graviditet innan jag hade kraft att ta tag i det. Efter en enorm trötthet, redan långt innan pandemin, isolering utan att orka träffa varken nya eller gamla vänner tänkte jag att det inte kändes rimligt att det var såhär livet skulle vara. 

Jag var redo att göra en förändring. 

Men att göra en förändring är lättare sagt än gjort. 

Så hur gör man egentligen, för att klara av att kliva över den höga tröskeln utan att sugas tillbaka till soffan? 

För de flesta som själv försöker göra en förändring är det lätt, att när man väl bestämt sig, göra allt samtidigt, lite för snabbt.  

Jag har träffat på så många genom åren, liksom mig själv som gått den vägen. 

Vad min erfarenhet gett mig och som alltid varit återkommande är kontinuitet och balans. Skaffar vi oss vanor som inte är för kravfyllda kommer vi ha lättare att nå målet. Det är bättre att springa 2 gånger i veckan året om, än att springa 4 gånger i veckan halva året för att sedan tappa sugen och inte göra nånting andra halvan. 
Aktivitet och rörelse måste vara lustfyllda (och ibland disciplinerade) för att hålla i långa loppet. För när vi väl hittat rutinen, skaffat oss vanan att röra på oss kommer vi inte vilja sluta. Det gäller bara att du hittar det som du finner lustfyllt oavsett om det är promenader, yoga, längdskidor, hiit-pass osv. 
Kanske har du ett långsiktigt mål med att må bättre, gå ner i vikt eller springa ett maraton. Oavsett vilket ditt långsiktiga mål är, är det viktigt att hitta ditt varför. Varför behöver du komma igång? Varför vill du komma igång? 
Alla har vi ett varför inom oss och genom att hitta vårt egna varför kan vi under vägens gång gå tillbaka och motivera oss med varför vi ens började. Men det långsiktiga målet är ofta lååångt där framme. Ett tips kan därför vara att sätta upp veckomål. 

Men det är viktigt att inte sätta för höga mål. Det kommer ge dig mycket mer positiv känsla att klara av det lägre målet, än att känna dig misslyckad varje vecka du inte klarar av det högt uppsatta målet.
Vid ett misslyckande tror jag att alla förstår hur lätt det är, att ta den enkla ”soffvägen” igen. Och när du frågar dig själv varför du ska sitta i soffan, tror jag inte svaret kommer att vara; för att må bättre, gå ner i vikt eller springa ett maraton. 
Alla gör vi våra val om hur vi ska leva våra liv, det bästa med det är att man alltid kan ändra sig. Du kan påbörja din väg mot ett hälsosamt liv redan idag. Det är bara dina tankar som kan sätta käppar i hjulen. Och vet du, en klok person har en gång sagt: ”En tanke är bara en tanke och du ska inte tro på allt du tänker”.  

Frida