Min jävla diabetes..

OBS! Nu kommer ett långt inlägg.. 🙂

Jag försöker i mångt och mycket vara en positiv kille som kastar yxan över sjön istället för i. Det är så jag vill leva mitt liv och på så sätt göra mitt bästa för att inspirera andra.

Men det är ju faktiskt så, som många vid det här laget vet, att jag har sjukdomen diabetes. En individuell sjukdom som ca 450 000 människor har i Sverige. Diabetes finns i två olika typer, typ1 och typ 2. Jag har tillsammans med ca 50 000 andra svenskar Diabetes typ 1, där 7-8000 är barn med sjukdomen.

Förra året levde mer än 415 miljoner människor diabetes, det motsvarar 1 av 11 vuxna personer. Varje dag utvecklar 86 000 barn i världen diabetes typ 1. 2015 orsakade diabetes 5 miljoner dödsfall i världen, det är en person var sjunde sekund.

Jag brukar sällan prata illa om min sjukdom. Jag vill liksom inte se den så, jag försöker se den som min kompis och ibland min konkurrent. Samtidigt försöker jag sprida kunskap om sjukdomen, och för att ni ska få en inblick och kanske en högre förståelse för hur det är att leva med diabetes. Så tänker jag dela med mig, en gång. Hur det egentligen är.

Jag bad Frida ställa några frågor om sjukdomen, där jag försöker svara utan glimt i ögat och med hög sanningshalt.

Så här får ni mina egna ord om denna sjukdom.

Vad är diabetes?

En autoimmun sjukdom, som uppstår när det egna immunförsvaret angriper och skadar kroppen. Varför är det ingen som vet. Men det hände i alla fall min bukspottkörtel som producerade hormonet insulin. Den har slutat att fungera. Därför måste jag tillföra insulin manuellt. Det går att göra genom att ta sprutor, tabletter eller som i mitt fall genom insulinpump som tillför insulin via en kanyl på skinkan.

Det finns som sagt två typer av diabetes, typ 1 och typ 2.

Typ 1 är den jag har, den är till viss del ärftlig. Typ 2 är vanligast om man är överviktig, lever ohälsosamt eller är gammal.

Ett normalt blodsocker ligger mellan 4-8 mmol/l.

Hur är det att leva med sjukdomen varje dag?

Det går bra, inga problem. 🙂

Hur är det egentligen?

En vidrig jävla sjukdom. Skidtävlingar kämpar man för att vinna.

Mot diabetes kan man max få oavgjort..

Jag måste hela tiden tänka på att jag har diabetes, vad jag än gör måste jag hela tiden ta ställning efter hur blodsockret ligger. Det är en tråkig sjukdom som är svår att sköta, men desto lättare att missköta. En svårknäckt nöt som jag lever med dygnet runt, året om, eventuellt livet ut.

Vad hade du för funderingar i början av din sjukdom?

Då visste jag knappt vad det var. Jag var så inne i min skidkarriär, så då jobbade jag bara för att lösa hinder som kom i vägen oavsett om det var diabetes, en tuff backe eller en konkurrent. Det kan ha varit bra att jag såg det så, istället för att dra ner rullgardinen som min första läkare försökte med.

Beskriv känslan av lågt blodsocker.

En konstig typ av hunger. Inte som att jag är hungrig på riktigt. Om jag ska ta en bit av en bulle så vill jag bara äta upp hela. Jag kan inte dricka ett glas mjölk utan vill ha hela litern. Typ käka upp hela köksbordet. Och ibland är jag så låg, så jag inte förstår.. Jag kan öppna kylskåpet men stänger det igen och tar ett glas vatten, jag vet att jag måste äta, men får liksom inte ihop det. Ibland får jag inte ihop meningar.. Jag blir skyblöt i svett och efter jag ätit blir jag iskall och behöver värma mig.

Jag har den absolut fulaste necessär för mina diabetesgrejer. Jag fick den av min mamma när jag blev sjuk och tänkte att den där ska jag byta. Än har jag inte gjort det och den har inte direkt blivit vackrare med åren. Men för att komma till saken så brukar jag säga till mina rumskompisar om jag är ute på tävlingar eller uppdrag att i den där fula necessären ligger en glukagonspruta som de ska blanda och ge mig om jag blir medvetslös.

Vad är faran med lågt blodsocker?

Hypoglykemi som det också heter gör att jag kan hamna i koma. Farligt för att jag kan få syrebrist i hjärnan och därmed hjärnskador, ligger jag för länge utan att få hjälp, kan jag dö.

Beskriv känslan högt blodsocker.

Kissnödig och törstig. Jag känner att det är nåt fel i kroppen. Kroppen fungerar inte 100% utan typ 70%. Återhämtningen är bedrövlig. Jag blir disträ och långsam i tanken.

Vad är faran med högt blodsocker (hyperglykemi)?

Att ligga hög i blodsocker är mer farlig på lång sikt. Jag har större chans att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Jag ser bilder på tår som är amputerade, fingrar som inte funkar och ögon som inte ser. Men jag kan även få syraförgiftning av högt blodsocker, och det är ett akut tillstånd.

Vad har du för HBA1C?

Som man räknade förr så låg mitt värde på 5,8. Som man räknar nu mer ligger det på 50.

Hur många timmar per dygn skulle du gissa att du ligger mellan 4 -8 i blodsocker?

Olika beroende på vad jag gör. I en drömvärld 24 h, i den ärliga världen skulle jag gissa att det pendlar mellan 10-24h.

Jag kan i min insulinpump se ett snitt av min dagliga total, med antal enheter insulin som jag tagit senaste månaden. Det står att jag tagit 48 enheter. Av dessa är 74% basaldos (en förinställning som pumpar i lite hela tiden) och 26% bolus (”måltidsinsulin” som jag tillför direkt efter jag ätit något).

Jag måste varje gång jag äter något bedöma hur mycket kolhydrater det är och hur många enheter insulin jag måste ta. Rätt vad där är så flyger jag en hel dag, sitter i Ryssland och ska gissa vad en soppa innehåller. Det känns ibland som att söka efter en nål i en höstack. Det kan innebära en hel del fler stick i fingrar för att hålla koll.

I början av min diabeteskarriär blev det många stick, men nu mer känner jag min kropp så pass väl att jag känner vart det är på väg. Därför behövs inte lika många stick en ”normal” dag för mig nu.

När går du oftast låg i blodsocker?

På natten, kl 04.11.

Vad är ditt högsta noterade värde i blodsocker?

38 mmol/l när jag åkte in och diagnosen ställdes.

Vad är ditt lägsta noterade värde i blodsocker?

1,1 mmol/l när jag var på träningsläger i Kanada.

Vad tror du är det största missuppfattningen med sjukdomen diabetes?

– Att man inte kan äta socker. I vissa situationer är det just socker som räddar mitt liv.

Det gäller att hitta en balans mellan socker och insulin. Men med det menar jag inte att man ska ta insulin för att få äta mer socker!

– Dra alla diabetiker över en och samma kam. Det är stor skillnad att vara typ 1 och typ 2 diabetiker. Vi drar det igen, Typ 1 är en autoimmun process som gör att immunförsvaret angriper de egna cellerna och på så vis förstör de cellerna i bukspottkörteln som producerar insulin. Typ 2 är ett resultat av insulinresistens som oftast orsakas av övervikt och en ohälsosam livsstil.

Har du problem med impotensen?

Kul att du frågar! Nej, tvärtom! 😉

Hur ser du på framtiden?

Det kommer nya hjälpmedel varje dag, utvecklingen går framåt och stegar på i rätt riktning. Idag finns det sensorer och kontinuerliga blodsockermätare som gör att det är lättare att ligga inom ramarna. I min insulinpump kan jag se mitt kontinuerliga blodsocker när jag har en sensor på mig. Det finns även fler smarta hjälpmedel som är på gång framöver.

Jag skulle dock gärna vilja kunna ta blodsocker med min telefon, så man slipper bära med sig mätaren. Telefonen har man ju nästan alltid med sig.

Tror du någonsin att de kommer hitta ett botemedel?

JA! Kan man gå på månen och om grekland vinner em guld i fotboll , så måste väl en lösning på diabetes vara nära..

En och annan diabeteshistoria på grund av insulinkänning (lågt blodsocker) har man fått med sig genom åren…

Om jag kan vara galen i vanliga fall, så ska ni bara veta hur jag blir när jag är låg! 🙂

Just i detta då är det inte alls roligt, men såhär i efterhand kan man får sig ett gott skratt.

Frida har levt med mig och min diabetes i många år nu, hon ser ofta på mig att jag är låg i blodsocker innan jag ens känner det själv. Jag brukar kalla Frida för en Typ 3 diabetiker, hon lever också med sjukdomen nästan varje dag, genom mig. Det är hon som varit med när jag varit som lägst i blodsocker, men de historierna får hon berätta själv en annan gång.

En historia när hon inte var med var dock när jag var på läger i Finland. Min tränare tyckte att det var konstigt att jag inte klev upp när klockan ringde. Mer konstigt blev det senare när han såg mig gå förbi honom, som som satt vardagsrummet, först in på toan och sedan in till hans rum och la mig i hans säng, naken!