Lite Wasa å Lite Lahti..!

12a i Gustavs spår.

Får ses som ett bra löp. Men jag var rejält besviken när jag passerade mållinjen.

Formen var inte på topp, även om jag så här efteråt är nöjd med min 12e plats.

Jag nådde ju trots allt mitt mål med att bli bäst i familjen. Mamma var ju 13e för 2 eller om det var 3 år sen.

Känslan på loppet var att jag var ganska lojj å inte på plats å allert när det väl small till, eller Tynell small till.

Men jag kunde tjura mig fram genom fältet på slutet. Jag följde iallafall min plan loppet igenom.

defensiv i början, å spara kraft. Men när jag efter redan 3 mil började få krampkänning, började jag bli riktigt orolig.

Men jag hade inte det bästa blodsockret den här dagen tyvärr, vilket gjorde att jag sammanlagt bara drack 6 gånger under hela vasan.

För skulle jag ha drucke mer, har krampkänningarna tilltagit, å det var jag inte intresserad av.

Men det var bara å fokusera bort krampen å staka på. Även om det nöp å drog i varenda muskel, dem sista 20 km. Varje stavtag högg det.

Men när man passerar mål linjen kommer en alltid förlösande känsla…

Min känsla är inte lika vass idag Onsdag. Men nu har jag ju iallafall fått reda på att jag ska få chansen i Världscupen igen.

Lahti till helgen, sprint fritt, grymt kul, 6 dar efter Vasan, jag skulle ljuga om jag sa att jag haft en optimal uppladdning..

För den senaste månaden har jag inte stått på skate laggen mycket. Det har ju vare 5 st långlopp för min del.

Men till helgen ska jag ut å köra så länge lampa lys. Å nu får vi ju se om jag är nån talang eller vad de nu jag är eller har 🙂

Nu ska jag packa väskan å se på tusen bröder, sen bär de av ti grannlande…!

Esa peittä, hyvä, vojvitto, tärve, vaaralainen, !!

Robin Kiitoos